Jag tänder en cigg.

Jag tände en cigg… Röken smög förbi mitt öga.

Jag titta på klockan.. Minuter som försvann i längtan.

Jag kunde ana din mjuka nacke och ditt sammetslena hår..

Jag hosta till…

Var tar du mig du undersköna kärleks vals…

Tiden finns Tiden ser mig…

Jag tog ett bloss… Röken la sig som en slöja.

I denna slöja såg jag en glimt av dina ögon som lyste så starkt

Jag tittar på klockan igen… Stunden då inget hänt och min längtan är så stor.

Jag tänder en cigg… 

Saknaden tickar på..

Ta mig till solen.

Du viska i mitt öra.. kom.. spring.. lek.. älska

Solen sken så starkt att mina ögon inte såg var du sprang..

Dina ben hoppade över sten och kullar..

Över staket.. över träden… över månen…

Du flög rakt in i solen…

Din varma kropp täckte solens yta..

I mörkret såg jag dig..

Jag kysste dina läppar … det brände till och jag föll jag föll jag föll…

Varför

Varför sitta ensam och drömma om en tid som inte finns en tid en tid som bara existerar i fantasin.

Ska jag låta bitterheten och svårmodet skölja över mig som en kletig våg av asfalt.

Släcka hoppets låga med en iskall vind.

 Klockan tickar Tick Tack Tick Tack… Längtan efter en barm att lägga mitt trötta huvud på.

Ett hopp om livets parfym. Ett hopp om en tid för kärlek och åtrå.

Vemod och längtan drar i mitt gamla hjärta. Synden faller som en sten från en mörk och fuktig himmel.

Dagen blir till natt och korparna stannar till vid min bleka skugga. Pickar ut det sista hopp jag har.

Den vita oskyldiga morgon dimman lägger sig ner en sista gång, fuktiga mossar, trådiga grenverk, ihåliga stammar, lukten av ditt mogna hår stannat till vid min näsa.

Det svider till sen är allt över.

Salta tårar

Var är du? Du sköna känsla. Jag har väntat så länge på din ankomst.

Jag har stått vid havets rand och tittat ut mot vågor av vemod och längtan.

Ibland glimtar det till vid horisontens rand. Jag tittar ivrigt med mina trötta ögon.

Ett ögonblick och det är tomt, bara vågor av de salta tårar som rinner ifrån min kind.

Solen sken så starkt, jag blev förblindad av hopp och tillit…

Här jag nu står och ser våg för våg komma in. Här jag förblir till den dag jag sjunker i den mjuka sanden, ner till en plats där mitt hjärta får vila…

LW 2008-10-12

Lägger upp en länk till ett reportage som SVT gorde om mig i björnsträdgård. Kolla även in vad dom skrivigt i NA Närkes Allehanda. Jag och en vän var i traktererna och gorde en föreläsning för ungdomarna där. Lite lustig formulering om oss. :-))

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=45983&a=687777&lid=puff_687777&lpos=rubrik

Publicerad: 1999-04-16 00:00 Närkes Allehanda efter en föreläsning på en stor skola.

De två står framme på scenen i Folkets hus i Degerfors. In strömmar välartade ungdomar i blomman av sin utveckling, och med framtiden för sig.
Rolle och Lasse Wannberg skiljer sig ganska markant från de övriga. De är inte omärkta av sitt hårda liv. Och nog skulle många även i dag dra sig för att fråga om hur "mycket klockan är" om man skulle möta dem i stan. Och få skulle nog komma på tanken att mopsa upp sig mot dem. Det syns med andra ord att de inte har suttit vid ett skrivbord och sysslat med manschettknappsjobb i sitt liv.

De har istället upplevt samhället från den andra sidan, med grava missbruksproblem, våld och kriminalitet.